Mina kajaker i början av året.


20/3

Hasse ville ha en tradition. Vårtur på vårdagjämningen. Till iskanten i Hjälmaren.

Trots att det snöat på morgonen och väderleksprognosen inte såg lovande ut var vi 6 som gav oss iväg från Gillbergabadet. Jag visste att jag hade vatten kvar i kajaken sedan bassängträningen men det var bara att lyfta ut isbitarna. Vi var lite oroliga för att det skulle bli för kallt men vi klarade oss bra. Lekte isbrytare med den lilla is som låg kvar i kanterna. På Hjälmaren var det långt till isen. Vi siktade på det som kunde ha varit is men när vi kom närmare framträdde det klart att det bara var skiftningar i vattnet.

Lunchade i samma vik som jag besökte senast. Hittade blåsippor.

Lugn paddling, mycket snack och trevligt.

Bild. Blåsippor.

16/3

Räddningsövningar i Tomasbadet. Jag hade Nordkappen. Mattias ledde. Flottörräddning gick bra. Annars si och så.

Mattias visade en ny teknik. Jag stoppade in benen i sittbrunnen när kajaken låg på sidan och han drog upp mig genom att ta i flytvästens axelband.

Bra att ha en kajak i mjukplast. Den är lite svårare att rolla än jag vill. Nya luckorna är täta. Men det blir vatten i fikaskottet, som inte har en riktig sarg.

14/3

Idag sa "Hydrologiskt nuläge" att det passerade 90 kubikmeter vatten per sekund genom ån. Det borde gå att göra den vanliga åsvängen. Sen eftermiddag blev jag redo att paddla. Men en siffra är en siffra. Det gick inte, som jag hade tänkt.

På sidan om vägen mot bryggorna stod vatten högt. Vatten på gräsmattan innan bryggorna. Det var is över sankmarken till höger och is låg fortfarande kvar i den lilla viken mot ridskolan.

När jag kom till Vilsta tittade jag upp. Tranors ljud. Två tranor på hög höjd rakt upp. Ett litet sträck med gäss en bit bort. Det gick långsamt att paddla på sidan om ön vid herrgården. Vattnet porlade kring grenarna från träden i vattnet. Det gick inte att komma under någon bro. Inte heller under gångbron nedströms.

Jag paddlade mot badet. Grågäss som hittat nattläger blev rent förbannade och flög mot mig på låg höjd. Canadagässen låg lugnt kvar och makade sig åt sidan när jag var ett par meter bort.

Bild. Kajaken i vattnet. Ser mot skidbacken och campingen.

Campingen, badet och skidbacken.

11/3

Det händer att jag köper en bra planka till grönlandspaddel. Så får den ligga och torka så den blir krokig. Sen en dag så ritar jag några streck på plankan. När jag börjar såga och slipa fram paddeln så verkar det som min ursprungliga tanke är borta och paddeln växer fram lite som den vill. Resultatet den här gången är krökta linjer och asymmetri. Jag tänkte en aleutisk-liknande paddel men den blev för tung så jag gjorde avkall på ursprungsidén. Fortfarande för tung oljade jag den tunt för att det blir vackrare. Jag måste någon gång göra en riktigt bra normal paddel.

Jag står utomhus längst ner i trädgården och slipar. En liten hackspett hamrar på trädet rakt ovanför mig. Ibland ramlar en bit bark ner på arbetsbordet.

Snart är strömmen i ån nere på en paddelvänlig nivå.

5/3

Jag tog Moster och Ilaga med till Christers garage för en översyn och eventuell lagning.

Gamla lagningar med gelcoat på Moster har gulnat med tiden. Nya smålagningar gör vi med en vit bottenfärg som är avsedd för kappseglingsbåtar. Snöret i skäddan blir utbytt mot ett persiennsnöre. De svarta områdena på Ilagas däck blir mer grå med tiden. Delvis på grund av vax som fastnar i strukturen. Vi testar med att smörja ytan med vapenfett. Det blir vackert. Är det bra?

27/2

Det vore trevligt att få en kajak i vattnet. Få lite frisk luft i näsan. Jag tittade vid kanotladan i Vilsta. Högt vattenstånd och hög fart på vattnet is och lera gjorde att jag inte tog ut Ilaga för några rollsvängar vid Vilstabadet trots att isen där är borta.

Det måste gå att paddla i ån mot Hjälmaren. För att gardera mot en eventuellt översvämmad väg så valde jag att lägga i Moster vid Gillbergabadet. Jag var inställd på att vända direkt om något inte kändes bra. Nära noll men på plus-sidan. Ingen vind. Det gick bra. Flockar med svart-vita andfåglar flyger hit och dit med pipande ljud från vingarna. En svan landar framför kajaken och har olika läten som jag har svårt att minnas. Finstämt tut och sen knorr.

Jag kom ända till iskanten i Hjälmaren, vilket var det egentliga målet. Fick in kajaken mellan isen och bryggan vid badstranden på klubbholmen. Lunchade där och paddlade så raskt som möjligt tillbaka utan att bli för varm. Tappade en handske i vattnet och trodde den var borta men vände kajaken runt och såg något som flöt en bra bit bort. Vred ur handsken och tog på mig den. Efter en stund var den varm igen. De allra sista 200 metrarna till bilen kändes som den bit som var för långt.

Bild. Iskanten i en grå Hjälmare.

17/2

Kungsörs badhus. Sista tillfället av 4 denna vinter. Jag tyckte jag gjorde framsteg med försök till reverse sweep. Just idag var det bra att jag prövade mig fram utan att ha tagit reda på i förväg hur man gör.

Bild. Mattias står i bassängen och tömmer vattnet ur kajaken genom att höja kajakens för över sitt huvud.

Mattias tömmer sin kajak. Christer var också med i bassängen.

Vaknade på natten efter av för hård träning.

15/2

Drömmer om vår.

Bild. Nordkappen i kanothuset i Mora.

Kajaksports luckor tätar. Jag smörjer dom med silikon från tub. Något som jag har kvar sen 60-talet. Och låter luckorna sitta.

Både min och klubbens röda Valley Nordkapp PE har ett problem med att utrymmet för luckorna är för litet. Man behöver trycka ner luckornas yttersta kant noggrant för att de ska täta. Kajaken värkar ha svällt i produktionen jämfört med den gula kajaken av samma sort jag haft tidigare. Problemet verkar löst med Kajaksports luckor för Valley. Dom är trånga att sätta dit. Kapellet från Palm som jag hade fått över behöver också töjas ut.

30/1

Jag såg att Lars var ute på ån i går. Alltså har den mesta isen försvunnit. Låset till där kajaken ligger ville först inte komma ihåg hur det skulle öppna sig. Efter några försök gick det upp. En liten ispuckel utanför dörren kunde jag sparka bort. Gräsmattan tittade fram på flera ställen under snön. Vid ån var det tjock skare som jag trampade igenom ett par gånger. Sen syntes bryggorna i jämnhöjd med isen/skaren. Jag satte mig i kajaken på isen. Det lutade nedåt mot vattnet. Tjockt isflak bryts loss när jag glider ut i ån.

Mer än 90 kubikmeter per sekund. Jag hukar mig för bron vid Skjulsta. Hatten skrapar i.

Det kanske skulle gå att bryta en passage till andra sidan ön vid Skjulsta. När jag försiktigt försöker glider kajaken upp på isen utan att knäcka den och aktern driver iväg med strömmen. Sedan sitter jag still bland isflak en stund i bakvattnet nedströms Skjulstabadet.

Bild. Ser innåt skogen.

Vid den stora bäverhyddan har vassen försvunnit och jag ser in över isen långt in i skogen. Det ser ut som ett översvämmat träskland.

Ner mot stan är iskanterna mindre. Jag testar att paddla runt ön vid Snopptorp, som jag bestämt att jag inte skulle göra. Först försiktigt medströms och sedan med kraft för att komma tillbaka. Jag vet inte om jag ska ha skäddan ut eller in och har den infälld med tanken om att kajaken ska följa vattnet utan motstånd. Kanske var det bra men kajaken vickar ändå till en gång. Det skulle varit pinsamt att trilla i här och vart hade strömmen fört mig innan jag kommit i land?

Så var det problemet med uppförsbacken till bryggorna. Efter några försök och några isflak som brutits loss så kunde jag hålla mig kvar med händerna mot isen. Jag hasade mig till låga bryggan eftersom det var enklast. Isen knakar under kajaken. Jag rullar ur den till flytbryggan som är ett med isen.

20/1

Enda möjligheten till att få sitta i kajak nu är i badhus. Det är så kallt för mina händer så jag lät bli att ta med mig min egen kajak utan snyltade på andras. Anette fick inte heller med sig sin på grund av för massiv is vid kanothuset. Så hon lånade klubbens Nordkapp som kunde komma ut genom en annan dörr. Christer hade sin Frej och Hasse den kajak som jag kallat Arnes Acuta.

Bild. Jag, Frej och bassängkanten. En röd Nordkapp i bakgrunden.

Frej kändes bra efter kort tillvänjning. Jag blev så till mig att jag håller på att rolla upp på bassängkanten.


Mina kajaker i början av året.


Bild. Kajakaen ligger framför bilen och tältet i gles tallskog.

North Shore Atlantic, Moster. Det var inte min avsikt att köpa den här kajaken. Jag tyckte den var för dyr. Olika tillfälligheter gjorde att kajaken kom i min väg i alla fall. Det är den kajak av de jag testat som fungerar bäst i svåra förhållanden.


Bild. Tvåmannskajaken vid en badstrand. Min fru står bakom.

Trapper Laxen 530, Doris. Ville ha en K2:a. Den är inte längre än en K1 men fungerar bra i alla fall. Trots den underliga skrovformen den trevligaste K2:an jag paddlat.


Bild. Grönlandskajak i bassängen.

Rebel Ilaga. Ilaga brukar användas av många som är duktiga på roll. Så jag köpte den här. Kommer väl att ha den kvar så länge jag kan komma ner i sittbrunnen.


Bild. Jag i vågorna vid Harge.

P&H Delphin 150, Badankan. En kajak för surf. Det är lika med den här. Litar på andra som köpt en Delphin och surfar med den.


Bild. Jag paddlar Bölja. Höstfärger.

Norse Bylgja, Bölja. Köpte Bölja för att ha den tillsammans med min fru. För att den är vacker. Fördel med kajaken är att den är mycket snabb i medsjö och är lätt att kontrollera i häftiga undanmanövrer. Nackdel att den har så stor sittbrunn. Den mindre modellen gick inte att sitta i. I kraftig medsjö har den någon gång visat att den inte gör vad den ska med mig som kajakare. På bilden är den lastad för dagsutflykt plus min vikt. Jag väger med mycket kläder cirka 85 kg.


Bild. Röd plastkajak.

Valley Nordkapp PE. Den bästa Nordkappen. Det är en inte helt rationell känsla att inte kunna vara utan en Nordkapp PE. Förutom det är det bra att ha en kajak man inte behöver vara så rädd om och den fixar alla väder och rollar bättre än kajaken Moster.